Abstract
Uno Modin hade skrivit Pojkarnas Julbok åt Åhlén & Åkerlunds några år och tröttnat på det och tyckte att jag kunde ta över. Nånting med science fiction kanske? Man fick femtusen spänn kontant i näven för Pojkarnas Julbok och jag ville ju försöka leva på att skriva? Jo, det ville jag helst av allt. Och nog hade jag läst tillräckligt många Jules Verne-magasin för att kunna svänga ihop lite rymdäventyr. Jag satte igång. Och skrivandet började löna sig.– Sven Wernström, Ett författarliv (90)Footnote1
“From Flight Comrades to Space Revolutionaries: On the Earliest Science Fiction of Sven Wernström”. The Swedish author Sven Wernström (b. 1925), mostly known for his political children's and young adult fiction, is also one of the most prolific and widely read Swedish writers of science fiction (sf). His first attempts in the genre consisted of stray sf elements in some of his aviation novels on “Flygkamraterna” (“The Flight Comrades”, 1947–1957), and the fullblown sf novel Flygkamraterna korsar rymden (“The Flight Comrades Cross Space”, 1949), which depicts a trip to Mars and an encounter with an alien civilisation literally divided into different strata in their underground society. This study examines the transition from Wernström's first aviation novels to his first sf novel, and studies the extent to which Wernström's early science fiction makes use of the specific conventions of the genre. After a very brief survey of the history of sf in Sweden up until the 1950s, this study deals with the two novels Flygkamraterna (“The Flight Comrades”, 1947) and Flygkamraterna korsar rymden when it comes to their view on science and technology, their uses of technological speculation and futurological extrapolation, estrangement, and evocation of the sublime. It is commonly believed that Wernström's writing didn't really become political until the 1960s. One of the main conclusions of this study, however, is that already in his earliest science fiction from the late 1940s, Wernström makes ample use of the genre's potential to conduct indirect social commentary.
Notes
1 Citatet kan ge sken av att gälla Wernströms tidiga författarskap, men bör faktiskt gälla det sena 1960-talet, när han redan hade flera verk med åtminstone starka kopplingar till science fiction bakom sig.
2 Memoarerna utkom i bokform 2009, men bygger på tre häften som utkom i slutet av 1990-talet, i serien Veckans bok: Bränna barn: En självbiografisk roman: Första och enda delen (1998), Låtsas leva: Romanett med självbiografiska inslag (1998) samt Dags att dö: En framtidsberättelse (2000).
3 En avsevärt fylligare översikt om science fiction i Sverige före 1950 finns i Määttä, Raketsommar 61 ff, 431 ff, på vilken denna korta genomgång till viss del bygger. Där ges också betydligt utförligare hänvisningar till tidigare forskning.
4 De övriga delarna i serien är Flygkamraterna (1947, ny utgåva 1952), Flygkamraterna gör en insats (1948), Flygkamraterna korsar rymden (1949), Den försvunne flygaren (1952), Flygkamraterna tar revansch (1953), En flygkamrat försvinner (1954), Den döda byn: Flygkamraterna på nya äventyr (1955) och Flygkamraterna och hoppikoptern (1956).
5 Möjligen kan man också ana en viss kritik mot deckargenren i Tores replik när de unga flygarna blivit tillfångatagna: “– Men vad tror du är meningen med det här! Det är ju som i den värsta deckarroman, bovar med revolvrar och fångar i källare! Vad är meningen?” (111)
6 Andra tänkbara förklaringar är att det politiska innehållet i romanen inte riktigt föll B. Wahlströms på läppen, varför romanen refuserades av dem, eller – vilket stöds av att nästa roman i serien, Den försvunne flygaren, utkom först 1952 – att de första böckerna i serien sålde så dåligt att B. Wahlströms valde att göra ett uppehåll i utgivningen. I “Försvar för en olitterär genre” angriper Wernström för övrigt bägge förlagen, för att de betalar sina författare så dåligt för manus (600 resp. 200 kr).
7 Nämnas kan t.ex. Aleksej Tolstojs Aelita (1923), som utkom på svenska 1924 som Resan till Mars (och filmatiserades samma år), Edgar Rice Burroughs A Princess of Mars, som utkom som Prinsessan av Mars 1924, men också svenska original som Julius Regis “Dokumentet från Mars (i Kamraten 1910; se Hedman), Per Freudenthals Resa till Venus (1923; se Ljungquist 247 ff), Gustav Sandgrens (pseud. Gabriel Linde) Resan till Venus (1934; se Boëthius, Jag är ingenting 217–250), Vladimir Semitjovs 43.000.000 mil i världsrymden (1936), Ole Eklunds Undret från kraterön (1939), Bertil Cleves Resan till Mars (1939) och Åke Lindmans Den döende planeten (1944).
8 Vid sidan av Blixt Gordon, Jules Verne-Magasinet och Swifts Gullivers resor nämner Wernström i sina memoarer dessvärre inte så många av sin ungdoms sf-läsefrukter. (Wernström, Ett författarliv 24, 34, 43.)
9 Enligt Johan Wredes selektiva inventering från 1962 hade Martinson i sitt bibliotek åtminstone några sf-böcker, däribland den med Wernströms roman besläktade Rymdhunden (1954), av Sture Lönnerstrand (Wrede 368 ff). I intervjuer från mitten av 1950-talet nämner Martinson också flera gånger att han läst sf, bl.a. av författare som A.E. Van Vogt och Ray Bradbury (Zweigbergk; Örtegren). Till de subtila likheterna mellan Flygkamraterna korsar rymden och Aniara kan tilläggas att bägges centrala farkoster har ett observationsdäck, att Mars i båda verken har drag av tundra (Wernström, Flygkamraterna korsar rymden 28), och att Bob Carlzon under rymdfärden till Mars “drömde oroliga drömmar om rymdskepp som missade planeter och for rakt ut i den mållösa rymden […]” (37).
10 Endast några sidor senare upprepas sedan konklusionen om jordbornas belägenhet: “På fjärde dagen hade jorden krympt samman till en storlek som påminde om Månens, och för oss vanliga grabbar betydde det bara att vi kände oss ännu mer ensamma och övergivna i den oändliga rymden.” (28)
Additional information
Notes on contributors
Jerry Määttä
Jerry Määttä (f. 1979) är verksam som forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Han disputerade 2006 på den litteratursociologiska avhandlingen Raketsommar. Science fiction i Sverige 1950–1968 och arbetar för närvarande på en studie om världens undergång i brittisk och amerikansk litteratur och film. Email:[email protected]